Ola Torbiörnson – Gloria   Leave a comment

Ola Torbiörnson läser sin dikt Gloria

Gloria

I.

Februari. Gloria njuter av sin
utsikt från hotellrummet. Palmens våta
hand försöker fånga de tunna moln som
far över havet.

Regnet smattrar ner på terrassen, ger mig
rytmer och ackompanjemang till hennes
monologer. Fria fragment ur livet,
allting och inget.

II.

Dina minnen tränger sig sakta genom
sprickan ner till drömmarnas våglandskap. Där
ligger parkens frukter i högar. Har du
väntat så länge?

Vart tog allt vårt lidande vägen? Men du
fångar månens baksida under ögonlocken.
Vi är bortglömda hos varandra,
blekare, tysta.

  • till Poeternas Estrad på Mosebacke, 15-årsjubileum
    i november 2000

Gloria
I.

February. Gloria is enjoying her view

from the hotel room.

The wet hand of a palm tree

is trying to catch

grey clouds sailing over the sea.
The rain patterns on the terrace,

gives me rhythms and accompaniment

to her monologues.

Obscure fragments of life.

Everything and nothing.

II.

Your memories move into the crack

to the shapes of a dreaming landscape.

There the fruits of the park lie in piles.

Have you waited so long?
Where are our sorrows?

But you catch the backside of the moon

under your eyelids.

We are forgotten in each other.

We are paler, silent.

estraden.org

Postat oktober 7, 2011 av estraden i svenska diktare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: