Ola Torbiörnson – kärlek är Gud   Leave a comment

Ola Torbiörnson läser sin dikt ”kärlek är Gud” estraden.org

kärlek är Gud

kärlek är Gud
du ser honom i fågelns flykt
söder till norr öster till väster stiger upp stiger ner
du ser henne i trädets slöseri i blad och bark och frukter
du ser det i ett plötsligt leende hos en som älskar
en annan som hatar för att hon älskar
en tredje som snavar en fjärde som dör en femte som vaknar
kärlek är Gud
du lyfter en sten och ser den där
och vem kan inte tro?
vem kan inte hoppas?
och är jag oftast en dem
en tvivlare?
levande är Gud
och är i de levande
i minnets mirakler
ljusets ursprung
där en är ensam i sitt rum
där två eller tre är samlade
och får dem att brinna
rykande lågor
han kommer och tröstar de otröstliga
hon är hos de febriga
och blinda ser
döva hör
älskande älskar
hatar att hata
fast de hatar
och längtar
han kommer först till barnen
hon är i deras lek och kamp
och följer dem lekande lätt
i orden som sägs
till hopp och styrka
mod och förlåtelse
försoning med smärtan och döden och livet
den finns hos de troende och de som inte tror
som själva kärlekens hemlighet
ljusets flöden
när mörkret är som mörkast
så är det ju där du inte trodde att det var
du klyver ett vedträ och han är där
du söker henne i trädgården
du hörde hennes röst
du bultar på den låsta dörren
eller så kommer det som en tjuv den där natten när du glömde låsa
kärlek är Gud
i din tacksamhet kommer han och talar orden du förstår, men sedan glömmer
i din ensamma sorg lyssnar hon på dig när ingen annan kan begripa
i en vindfläkt
en enda ynklig ton
ett litet korn, en glöd, en flotte över floden
berg som kastar sig i havet
så är den här
i den långa trötta dagen viskar det
och du går ut genom porten
stoppar ner stenen i fickan och går vidare

________________________________________________________________

love is God

you see him in a bird’s flight
south to north
east to west
rising
falling
you see her in the trees’ abundance
of leaves and bark and fruits
you see it in a sudden smile of one who loves
another who’s hating that she’s loving
a third who stumble
a fourth who dies
a fifth who wakes up

love is God

you lift a stone and it is there

and who can not believe?
who will not hope?

so am I one of them, a doubter?

living is God
and is in the living
the miracles of memory
the origin of light
where one is alone in her room
where two or three are gathered
he makes them blaze
smoking flames

and he will console the inconsolable
she is in the feverish
the blind will see
the deaf will hear
lovers love
and hate to hate
though they are hating
and longing

first he comes to the children
she’s in their play and struggle
following them easily
in words that are said
for hope and strength
courage and forgiveness
reconciliation with pain and death and life

it is with the believers and the disbelievers
as the secret of love
flowing light
when the darkness is darkest
it’s where you couldn’t imagine

you split a piece of wood and he is there
you are looking for her in the garden
where you heard her voice

you knock on the locked door

or it comes like a thief in that single night when you forgot to lock the door

love is God

in your gratitude he will speak the words you understand
but then forget
in your lonely grief
she listens to you when no one else can understand
in a light breeze
a pitiful tone
a little grain
a glow
a raft across the river
mountains throwing themselves into the sea

then it’s there
in the long weary days it whispers

and you walk out the door
put the stone in your pocket and proceed

estraden.org

Postat september 4, 2011 av estraden i svenska diktare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: